Delphi streckkod guide
Vad är en streckkod och vad betyder de olika siffrorna, kombinationerna, bokstäverna och de olika formaten?

När du behöver en överblick över varu- och lagerflödet kan du inte klara dig utan streckkoder. Idag är streckkoder ett måste i en modern och effektiv lagerhantering. Med många olika typer av streckkoder för olika behov kan streckkodsdjungeln vara en utmaning att navigera i. Det är därför vi har skapat den här streckkodsguiden för att ge dig en översikt över de vanligaste streckkodstyperna och vanliga frågor. Streckkoder kanske inte får så mycket uppmärksamhet från dig, men har du någonsin undrat var streckkoder kommer ifrån? Vad är en streckkod och vad betyder de olika siffrorna, kombinationerna, bokstäverna och de olika formaten?
Historien bakom streckkoden
Slut 1940
Idén att använda streckkoder inspirerades av morsealfabetet och utvecklades av Norman Joseph Woodland och Bernard Silver i slutet av 1940-talet. Vanligtvis användes morsealfabetet via ljud eller ljus. Till exempel betyder ett kort ljud följt av ett längre ljud bokstaven A. På så sätt kunde ord bildas av ljud eller ljus i olika kombinationer. Denna teknik överfördes sedan till tryck som det vi idag känner som streckkoder, nämligen tjocka och tunna linjer i kombinationer.
1952
Woodland och Silver fick sin patentansökan för själva streckkoden och streckkodsläsaren godkänd 1952. Första gången streckkoder användes kommersiellt var på tågvagnar. Varje vagn på tåget hade sin egen streckkod på sidan av vagnen. Streckkoden innehöll information om ägare, utrustningstyper och identifikationsnummer. Streckkoderna lästes av med en spårningsskanner som placerades vid ingången till exempelvis ett varv när tåget passerade.
1974
Det var i juni 1974 som den första streckkoden någonsin skannades - det var en UPC-streckkod (Universal Product Code) på ett paket Wrigley's tuggummi i Marshs butik i Troy, Ohio. Idag har streckkoder en särskilt viktig roll när det gäller att förbättra företagens sätt att samla in och dela information och optimera varuflödet i leveranskedjan.
Vad är skillnaden mellan 1D- och 2D-streckkoder?
Det finns i allmänhet två olika klasser av streckkoder – 1D- och 2D-streckkoder. 1D-koden är streckkoden som du känner igen från mjölkpaketet eller ditt sjukförsäkringskort. 2D-streckkoden, även känd som en QR-kod, kanske du har skannat med din smartphone när du laddade ner en app från en tidning eller liknande. Det är inte bara streckkodens layout som gör skillnaden mellan de två typerna av streckkoder, utan framför allt streckkodens funktionalitet. Den stora skillnaden mellan de två klasserna är mängden data som streckkoden kan innehålla. 2D-streckkoder kan innehålla mycket mer data än 1D-streckkoder.

1D streckkoder
1D-streckkoder, även kända som linjära streckkoder, är den vanligaste typen av streckkod. Det är den kod du oftast stöter på och den som de flesta människor förknippar med en streckkod. 1D-koden är den vanligaste streckkoden och finns främst på konsumentvaror i detaljhandeln. Den traditionella 1D-streckkoden består av en serie streck och mellanslag av olika bredd för att koda information.
Denna typ av streckkod kan innehålla ett begränsat antal tecken, annars blir streckkoden för lång. Ju fler tecken 1D-streckkoden innehåller, desto längre (bredare) blir koden. Streckkodsläsare läser av koden horisontellt via en laserstråle som reflekterar streckkoden och tolkar informationen i streckkoden såsom produktnummer, produktionsdatum, storlek etc.
På konsumentvaror i detaljhandeln används streckkoder som en unik produktidentifierare. Här anger de två första siffrorna i streckkoden vanligtvis registreringslandet, men inte nödvändigtvis ursprungslandet. De följande fem siffrorna är ett marknadsföringsnummer för tillverkaren, importören, grossisten eller återförsäljaren. De följande fem siffrorna är marknadsförarens interna artikelnummer och den sista siffran är en kontrollsiffra.

2D-streckkoder
2D-streckkoder använder mönster av rutor, prickar och andra former för att koda data. På grund av 2D-streckkodens struktur kan den innehålla mer data än den enklare 1D-streckkoden. Medan 1D-streckkoden vanligtvis innehåller 8-15 tecken kan 2D-streckkoden innehålla upp till 2000 tecken och kan visas i mycket små storlekar. Uppgifterna kodas i både horisontella och vertikala mönster och kan kommunicera mycket mer komplicerade uppgifter. Därför kräver 2D-streckkoder också förbättrad skanningsutrustning i form av 2D-streckkodsläsare och 2D-handterminaler/PDA.
Till skillnad från 1D-streckkoden kan 2D-streckkoden även innehålla bilder, webbadresser, tal och andra typer av binära data. Det innebär att mycket mer information kan läsas av från den här streckkoden. En 1D-streckkodsläsare kan bara läsa 1D-streckkoder, inte 2D-streckkoder.
2D-streckkodsläsare används ofta för att läsa 2D-streckkoder, även om vissa 2D-streckkoder, som den välkända QR-koden, också kan läsas med en smartphone. De flesta 2D-streckkodsläsare kan också läsa 1D-streckkoder, vilket ger större flexibilitet eftersom du inte behöver en streckkodsläsare för olika typer av streckkoder. Så om du inte har ett grundläggande behov av att bara läsa 1D-streckkoder kan det vara fördelaktigt att uppgradera och framtidssäkra din streckkodsläsare till en 2D-läsare.

Fördelen med 2D-streckkoder
2D-streckkodens struktur innehåller också felkorrigeringsåtgärder för att säkerställa att den fortfarande kan läsas även om den delvis förstörs eller skadas – till exempel under transport eller helt enkelt slits med tiden. 2D-streckkoder är därför mindre sårbara för repor, dålig utskrift och liknande. Streckkoden innehåller tillräckligt med redundanta data och är kodad för att kunna rekonstruera den ursprungliga informationen, även om betydande delar saknas.
Vilken streckkod ska jag välja?
Under de två olika typerna av streckkoder finns det också ett antal andra underklasser av streckkoder. Du bör därför välja den eller de typer av streckkoder som uppfyller dina behov. De mest välkända typerna av 1D-streckkoder är EAN (European Article Numbers) och UPC (Universal Product Code). Det är dessa som du främst känner igen från detaljhandeln. GS1-128-streckkoden ser du ofta i logistiksammanhang. Det finns också många andra typer av streckkoder som inte används lika ofta. Om du behöver hjälp med att hitta rätt streckkodslösning står vi naturligtvis alltid till tjänst.
EAN-13 är uppbyggt på följande sätt: De två första siffrorna i streckkoden anger registreringslandet, men inte nödvändigtvis ursprungslandet. De följande fem siffrorna är ett marknadsföringsnummer för tillverkaren, importören, grossisten eller återförsäljaren. Därefter följer fem siffror som är marknadsförarens interna artikelnummer och den sista siffran är en kontrollsiffra. Denna streckkod är den mest använda i dansk detaljhandel.

UPC-A används på samma sätt som EAN-streckkoden. Även om det finns flera olika typer av streckkoder förekommer UPC-symbolen på nästan alla detaljhandelsprodukter i USA, vilket gör den till den mest mångsidiga och igenkännliga typen av produktkod i denna del av världen, och den används också ofta i Kanada, Europa, Australien och Nya Zeeland. Den består av 12 numeriska siffror som tilldelas varje enskild artikel. EAN och UPC är mycket lika, men har var sitt huvudsakliga geografiska användningsområde.

Streckkoden GS1-128 har utvecklats i syfte att skapa en global standard för utbyte av data mellan olika företag. Streckkoden används vanligtvis för att märka förpackningar och pallar i logistiksammanhang, dvs. lager- eller transporthantering.
Medan EAN-13-streckkoden endast innehåller ett GTIN-nummer (Global Trade Item Number) kan GS1-128-streckkoden innehålla ett brett spektrum av information, inklusive produktions- eller hållbarhetsdatum, vikt och batchnummer, vanligtvis information som varierar varje gång produkten handlas. Informationen kodas i GS1-128-streckkoden med hjälp av applikationsidentifierare (AI) och deras tillhörande datafält. En streckkod kan innehålla 48 alfanumeriska tecken.

Vad är skillnaden mellan UPC-A och EAN-13 streckkoder?
Båda typerna av streckkoder används i företag över hela världen, med den huvudsakliga skillnaden att UPC-A är den mest använda i USA medan EAN-13 är den vanligaste i alla andra länder. Krypteringen av de två är mycket likartad. Vi rekommenderar endast att du använder UPC-A-streckkoder om du har att göra med produkter som främst kommer att säljas i USA, och vice versa, att använda EAN-13-streckkoder på produkter för alla andra länder skulle vara den bästa lösningen.


Skriv ut etiketter och streckkoder – i din egen layout
Det är möjligt att designa och skriva ut egna streckkoder och etiketter med ett etiketteringsprogram. Det finns användarvänlig programvara som gör denna uppgift mer hanterbar. Många företag använder idag etikettprogrammet BarTender®, som bland annat gör det möjligt att designa och skriva ut streckkoder, prisetiketter, fraktetiketter, lager- och logistikmärkning, kodning av RFID-etiketter och medlemskort. Med programvaran BarTender kan du skriva ut vilken layout som helst på vilken skrivare som helst – t.ex. på en etikettskrivare.
Seagull Scientific är en erkänd tillverkare av etikettprogramvara som vi har haft ett nära samarbete med i många år. Om du vill att din streckkod/etikett ska se ut på ett visst sätt, ha din logotyp eller något annat på etiketten, ska du använda BarTender. Om du vill ha en gratis testversion kan du alltid kontakta oss.
BarTender erbjuder en rad dynamiska funktioner och fördelar som hjälper dig att öka produktiviteten.
Med BarTender kan du bland annat få hjälp med att:
- Öka hastigheten på varor som rör sig genom logistikkedjan
- Få rätt medicin till rätt patient – i tid
- Se till att medarbetarna vet hur de ska hantera farliga kemiska ämnen
- Varna en förälder om ett potentiellt skadligt allergiframkallande ämne
- göra det möjligt för hälsovårdsmyndigheterna att spåra en livsmedelsburen sjukdom tillbaka till dess ursprung
- Förbättra svinnkontrollen och förebyggandet av förluster i detaljhandeln
- Och mycket mer…
Framtida alternativ till streckkoder
RFID – är en förkortning för ”Radio Frequency IDentification” och är en teknik där digitala data kodas in i RFID-taggar eller etiketter och sedan fångas upp av en RFID-läsare via radiovågor. RFID används på samma sätt som streckkodning genom att data från en etikett eller tagg fångas upp av en enhet, men här lagras alla tillgängliga RFID-taggar och tillhörande information i en databas på en gång – snabbt och enkelt. En viktig skillnad är dock att RFID-taggar kan läsas av utan att vara i direkt siktlinje. Ett exempel på en tillämpning kan vara en klädbutik som har RFID-taggar på alla sina produkter. Vid den årliga inventeringen gör RFID-tekniken det möjligt att samla in data från alla varor samtidigt med hjälp av en RFID-läsare som kan läsa RFID-taggar på upp till 30 meters avstånd. Ett annat exempel på användning: Øens Murerfirmas använder RFID för att skapa spårbarhet genom att använda RFID-taggar på sina verktyg som de lånar ut. RFID-taggarna kan placeras inuti verktyget, på en dold plats, för att undvika skador, samtidigt som de ger spårbarhet och enkel hantering vid utlåning.
Digimarc – är en avancerad osynlig streckkod som ger igenkänning via ljud och bild. När Digimarc används som streckkodstyp förvandlas produktomslag, förpackningar och liknande till en interaktiv streckkod online. När en produkt sedan skannas med t.ex. en mobil enhet kan användaren/handläggaren få information om produkten som är kopplad till en databas online. Tekniken används bland annat i vinappar. När man tar en bild på ett vin kan man få information om vilket land det kommer ifrån, pris, produktinformation etc.
Direct part marking (DPM) – är en metod för permanent märkning med 2D-koder med produktinformation, serienummer, datumkoder och streckkoder etc. 2D QR-koder kan skrivas ut med lasergravyr. Denna metod används i branscher där permanent märkning är ett måste. Inom flygindustrin kan en flygplansdel vara i drift i mer än 30 år, och då kan DPM vara en fördel för att underlätta tillförlitlig identifiering av delarna. DPM kan hjälpa till med dataloggning för säkerhet, garantifrågor och för att uppfylla myndighetskrav.